Loubears skriverier

 Alarmklockans pipande väckte Liam ur sin drömlösa sömn, han slog upp ögonen och gäspade stort när han såg på visarna hur mycket klockan var. Värken i magen var molande men det smärtade inte lika mycket som det hade gjort igår. Han satte sig upp i sängen och gnuggade sömnen ur ögonen innan han reste sig upp och gick in i badrummet. Han satte på kranen och kylde ner ansiktet med det kalla vattnet, han tittade på sig själv medan vattnet strålade ned i handfatet. Ögonen var lysande som alltid men ett tunt, tunt mörker hade börjat lägga sig över glansen. Liam svalde hårt när han såg det, han vände genast blicken ner i handfatet och stängde av vattnet. När han var klar i badrummet gick han ner till köket där alla medlemmarna i One Direction satt och åt frukost.
”Good morning Li! We tried to wake you up but you were sleeping so heavy you didn’t hear our voices!” log Harry mjukt mot honom. Han försökte inte ens besvara leendet. Liam kände allas blickar på sig när han tog sin portion yoghurt och flingor och satte sig bredvid Zayn. Det var bara vid Zayns sida Liam kände sig fullkomligt trygg och säker. Louis lutade sig fram över bordet och tittade försiktigt på Liam.
”There’s something you’re hiding from us Liam. Every one of us are seeing that something’s going on with you, would you please tell us?” Louis röst var mjuk och hans blick var varm när han tittade frågvist på Liam.
”There is nothing guys. I’m tired of this constant question, everyone has been asking me the same thing the latest weeks. Please stop asking me about it, please.” Liams röst var trött, hela han såg trött ut. Han sjönk ihop på stolen med skeden i handen och blicken tomt stirrade ut i intet. Louis tittade sorgset på Liam, han lutade sig tillbaka i stolen med armarna i kors.
”Why are you lying to us Li? It doesn’t make sense”, sa Zayn med spänd röst, han hade sin hand på Liams axel. Liam tittade på honom och såg in i hans mörka speglar till ögon.
”I’m not lying Zayn”, han vände blicken mot de andra, ”Everyone please believe me when I say I’m not lying, okay?”
Niall skruvade på sig i stolen och tittade osäkert på de andra killarna. Harry såg likgiltig ut med händerna knäppta, Louis ansikte var sammanbitet men ögonen var sorgsna och Zayn såg orolig och panikslagen ut, hans mun var formad i ett tunt streck.
”Okay, we will stop asking you Liam”, sa Niall tyst tillslut.
Liam kände hur en våg av lugn sköljde över honom, inget mer frågande, ingen mer stress. De åt sin frukost under tystnad, runt tiotiden kom Lou Teasdale in i huset tillsammans med Lux. Lou berättade att en bil skulle hämta upp dem inom en timme och att de var tvungna att vara stylade till dess. Hon började med Niall och tog in honom i bandets egna stylistrum. Medan Lou stylade Niall satt Liam på en av deras många soffor och slappade. Han zappade från kanal till kanal med Louis, Zayn och Harry vid sin sida. Zayn hade omedvetet armen om honom men Liam tog inte vid sig, han var van vid att killarna hängde på honom. Han var ju trots allt en slags fadersfigur för dem. Zayn lutade sitt huvud mot Liams axel och suckade nöjt. Lux klättrade upp i Zayns knä och de lekte med varandra. Liam slumrade till och sov ända tills någon knackade honom på axeln. Han öppnade ögonen och stängde munnen, han torkade snabbt bort dreglet i mungipan med mudden på tröjan.
”Liam it’s your turn now. You’re last”, mumlade Lous mjuka röst och Liam såg på henne och nickade. Hon flyttade lätt på Zayn som sov med Lux i famnen och hjälpte Liam upp ur soffan.

”You look a little pale today Liam. Maybe it’s your new hair”, log Lou medan hon masserade i lite hårgelé i Liams små korta toppar. Liam kände irritationen flamma upp inom honom när hon nämnde hans hudfärg men han behärskade sig. Han nickade enkelt till svar, Lou vände på stolen så att Liam var vänd mot henne. Hon böjde sig ned framför honom och började sminka honom lätt med puder och rouge så att han skulle få lite färg på kinderna. Efter ungefär tio minuter var Liam klar för showen. Han tackade Lou hjärtligt och stegade in i den väntande bilen utanför, fansen hade redan samlats runt bilen. Liams hjärta flög upp i halsgropen av pressen från fansen när de skrek hans namn. Livvakterna knuffade in dem i bilen innan de skrek åt fansen att flytta på sig så att bilen kunde åka iväg. De gjorde som livvakterna sade åt dem efter några om och men, bilen startade och de körde iväg mot Heathrows flygplats.

***

Andetagen var som knivar i halsen, snart var det hans stycke, hans ton, han måste sätta den annars blir fansen besvikna. Ingen återvändo, allt snurrade, mikrofonen mot munnen, började sjunga ”One way or another”, rösten stakade sig och tonen blev svängig, fel, fel och FEL. Fansen jublade och skrek att de älskar honom, Zayns hand mot hans axel. Liam skakade på huvudet, mumlade snabbt att det blev fel och försvann  bort från scenen. Niall tittade förvirrat på Harry, Louis och Zayn som ryckte på axlarna. Louis tog kommandot, han tog Liams mikrofon.
”Sorry guys, Liam just need to rest a little. We’ll fill in his parts.” Louis började sjunga Liams del och scenen började sprudla av mänsklig energi igen. Showen måste alltid fortsätta.

När showen var slut för kvällen försvann Zayn in till Liams loge, han fann Liam sovandes på sängen med en bok över magen. Små svettdroppar var spridda över hans hud, Zayn lade sin hand på Liams panna. Huden var brännhet mot Zayns hand. Zayn tittade oroat på Liam, han vände runt och gick till badrummet och fixade en blöt handduk och lade den över Liams panna.
Why aren’t you telling me, telling us things like this Liam? If you were, we could’ve helped you, tänkte Zayn besviket medan han baddade Liams panna med handduken. Liam rörde oroligt på sig i sömnen, hans andetag blev ojämna för en sekund vilket fick Zayn att haja till men i nästa sekund var den normal igen. Niall knackade lätt på dörren och klev in med tysta fötter i rummet, han uppfattade situationen snabbt och gick in i badrummet för att gå på toa. Han tjöt till, Zayn kom rusande in i badrummet och tittade skrämt på Niall som stirrade ned i toaletten.
”There is blood here!” sa han med skrämd röst och med blicken fäst på Zayn.
Zayn gick dit och tittade, ja det var blod där, näsblod förmodligen. Big deal. Zayn spolade i toaletten och tvättade händerna.
”Now you can make a visit here”, sa han innan han gick tillbaka till Liam. Niall stängde och låste dörren. Under tiden satt Zayn med den blöta handduken i händerna och baddade Liams panna, han hade fortfarande feber men Zayn tyckte att den gått ned lite sedan han upptäckt den. Han letade efter febernedsättande tabletter i rummet med blicken men utan framgång. Förmodligen låg tabletterna i Liams necessär och Zayn visste inte vart den var. Niall blev klar på toaletten och satte sig på sängkanten bredvid Liam.
”What do you think he is dreaming about?” mumlade han leende medan han tittade på Liam som andades tungt.
”Maybe he is dreaming about us, or his family. Or something that makes him happy. He looks so content right now”, log Zayn och strök sina fingrar genom Liams hår.
“I wonder what happened on stage tonight", undrade Niall medan han tittade på Zayn och sedan på Liam.
“Maybe he was just worried. I don’t think we should ask him tomorrow, he didn’t want us to. Remember?” mumlade Zayn och drog fingertopparna från Liams hår, över hans kind och ned till axeln innan han drog åt sig handen. Niall gav honom en konstig blick innan han svarade.
”Yeah that’s right. Let’s hope he is feeling better tomorrow.”
Zayn nickade, han hoppades på det i alla fall.